Väl klara och iordning efter klänningar, byxor, skjortor och slipsar var strukna skulle vi iväg och hämta storasyster hos mamman. Jag satt i bilen med en viss känsla av att jag glömt något men det var ingen fara, visade det sig.
I kyrkan samlades vi tillsammans med faddrar och den andra familjen som skulle döpa och då utbrister mamman i den andra familjen att hon ångrat sig och inte vill läsa halva tackbönen som vi kommit överens om så jag fick 10 minuter innan dopstart veta att jag helt plötsligt fått en hel bön att läsa...
Innan vi skulle gå in lossar rosetten på dopklänningen och vi står med lite smått panik och försöker få fast den igen, medan Gabbi snällt står med en stor tygblomma mitt i nyllet på Vincent och försöker trösta måttligt road bebis. Medan prästen hälsar alla välkomna och vi väntar på att gå in säger Gabbi att hon behöver kissa och skuttar iväg på toa. Hon hann.
Min lilla stalltjej Olivia sjunger i kör och är jätteduktig, och till de allra finaste toner av "Det vackraste" av Cecilia Vennersten bröt jag ihop och snyftade som en galning. Precis lagom till Olivia sjungt färdigt lade prästen fram några dukar (som jag trodde var näsdukar till oss) vilket jag ber Pierre om att få, och jag kommer PRECIS på innan jag ska torka snor och tårar med dem att det är handdukar han ska torka bebisarna med efter vattenceremonin! GUD I HIMMEL vad pinsamt. Pierre lade tillbaka den, som tur var utan snor.
Vincent döptes till VINCENT Pierre Anders och var jättelugn hela tiden, förutom ett litet missnöje över att behöva bli väckt av för det första ligga på rygg och för det andra få vatteb på huvudet av en fritt främmande man. Men döpt blev han, så nu är det klart!
Efteråt var det dopfika i bygdegården i Siviken och presentöppning. Massa fina paket till vår lille prins.
TACK alla inblandade för er närvaro denna dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar